Jag vet inte om jag är urbota töntig eller cool. Men det tar vi någon annan dag.
Ska jobba det ur systemet först.
Idag har jag tillbringat dagen med att packa och om man bortser från insikten att trycksvärta är svårt att få bort ifrån ansiktet och kläderna så har jag även insett att jag har vinglas och shotglas till förbannelse men inga tallrikar och vanliga drickglas.
Det känns som jag borde prioriterat annorlunda men vem behöver egentligen tallrikar när man bor brevid mcdonalds!
tisdag 28 september 2010
söndag 26 september 2010
Musiken pulserar i blodet, hjärtat dunkar i takt med basen och alkoholen gör tankarna till en diffus massa, som tiotusen färgglada fjärilar i en storm
ikväll är jag är lycklig
ljusa lockar på ett för trångt dansgolv,händer på en höft och en het andedräkt i nacken som ger gåshud längs ryggraden
en liten hand fångad i en större påväg där ifrån
ikväll är jag kär i dig
förväntningarna får det att hetta i kroppen och ljusen ifrån gatan bildar mönster på två dimmiga leenden genom en regnvåt taxiruta påväg någonstans, på väg hem till honom
du är mitt substitut för någon jag förlorat för längesedan
det var inte bra. för fumliga händer bedövade av den där sista drinken, andedräkten är inte bekant och kroppen har inte lärt sig att forma sig efter någon annans än.
Det blir ett tafatt hejdå och en fumlig kram i dörren, vågar inte riktigt möta blicken
satan hur ser jag ut egentligen
trapphuset ser inte likadant ut i dagsljus, solskenet gör ont i ögonen och fötterna vet inte riktigt vilken väg de ska gå
hinner precis med spårvagnen på väg hem
jag vet jag inte borde, men spänningen får det att skälva i kroppen
ikväll är jag är lycklig
ljusa lockar på ett för trångt dansgolv,händer på en höft och en het andedräkt i nacken som ger gåshud längs ryggraden
en liten hand fångad i en större påväg där ifrån
ikväll är jag kär i dig
förväntningarna får det att hetta i kroppen och ljusen ifrån gatan bildar mönster på två dimmiga leenden genom en regnvåt taxiruta påväg någonstans, på väg hem till honom
du är mitt substitut för någon jag förlorat för längesedan
det var inte bra. för fumliga händer bedövade av den där sista drinken, andedräkten är inte bekant och kroppen har inte lärt sig att forma sig efter någon annans än.
Det blir ett tafatt hejdå och en fumlig kram i dörren, vågar inte riktigt möta blicken
satan hur ser jag ut egentligen
trapphuset ser inte likadant ut i dagsljus, solskenet gör ont i ögonen och fötterna vet inte riktigt vilken väg de ska gå
hinner precis med spårvagnen på väg hem
jag vet jag inte borde, men spänningen får det att skälva i kroppen
lördag 25 september 2010
Det var en lustig kväll, jag är fortfarande lite smått förvirrad. Jag var airhead hela kvällen och ganska frånvarande mest hela tiden. Om jag gjorde eller sa något dumt skyller jag på nikokicken som fick mina ben att skaka så jag inte kunde resa på mig. Ganska pinsamt faktiskt
Men alkoholen fyllde nog sitt syfte och jag var full och lycklig, det är iallfall vad jag tror.
Just nu är frågan om man klarar en kväll till, känns ganska halvsegt då jag fortfarande ligger i sängen med morgonrocken och försöker bestäma mig om jag är bakis eller eller bara trött.
Men äsch blir att ta tag i mig själv och festa det är ju trots allt lördag..
Men alkoholen fyllde nog sitt syfte och jag var full och lycklig, det är iallfall vad jag tror.
Just nu är frågan om man klarar en kväll till, känns ganska halvsegt då jag fortfarande ligger i sängen med morgonrocken och försöker bestäma mig om jag är bakis eller eller bara trött.
Men äsch blir att ta tag i mig själv och festa det är ju trots allt lördag..
söndag 5 september 2010
Smaken av gårdagens drink finns fortfarande kvar under tungan
Vaknat alldeles förtidigt av solen som strålar in genom ett fönster utan persiener
Det är så lätt att slå upp ögonen och se den brunbrända kroppen som ligger brevid
Fan det här känns för bra
- Han smakar sömn-
han smakar som förr
Minnesbilderna från gårdagen snurrar i huvudet
varje bild ger ett hugg i magen
en kyss i rufsigt hår, sträva händer, ögonfransar som kittlar en hals
han smakade cigaretter och öl
Helvete vad det hugger
-Jag har förlorat mig själv igen-
det gör jag alltid
ett fåfängt försök att trassla sig ur sängkläderna som virat sig runt två kroppar
kommer aldrig komma här ifrån
starkar armar runt en kropp, gröna ögon, ett leende, bubblande lycka och ett pärlande skratt
åhh mitt hjärta klarar inte mer
- borde veta bättre-
mitt hjärta vill ta risken
utsmetat smink, kinderna smakar fortfarande salt, men det är så lätt att glömma gårdagens bittra tårar och arga ord
gamla svek och de brutna löften som gjorts någon gång för längesedan känns fortfarande
vi svek varandra
fan fan fan
- nu börjar mitt självbedrägeri-
det är så lätt att smälta igen
Vaknat alldeles förtidigt av solen som strålar in genom ett fönster utan persiener
Det är så lätt att slå upp ögonen och se den brunbrända kroppen som ligger brevid
Fan det här känns för bra
- Han smakar sömn-
han smakar som förr
Minnesbilderna från gårdagen snurrar i huvudet
varje bild ger ett hugg i magen
en kyss i rufsigt hår, sträva händer, ögonfransar som kittlar en hals
han smakade cigaretter och öl
Helvete vad det hugger
-Jag har förlorat mig själv igen-
det gör jag alltid
ett fåfängt försök att trassla sig ur sängkläderna som virat sig runt två kroppar
kommer aldrig komma här ifrån
starkar armar runt en kropp, gröna ögon, ett leende, bubblande lycka och ett pärlande skratt
åhh mitt hjärta klarar inte mer
- borde veta bättre-
mitt hjärta vill ta risken
utsmetat smink, kinderna smakar fortfarande salt, men det är så lätt att glömma gårdagens bittra tårar och arga ord
gamla svek och de brutna löften som gjorts någon gång för längesedan känns fortfarande
vi svek varandra
fan fan fan
- nu börjar mitt självbedrägeri-
det är så lätt att smälta igen
lördag 10 juli 2010
Hjärtan som hoppas och slår, händer som längtar allt medan dagarna går.
om jag bara kunde säga allt jag ville säga så kanske du tar mig i handen och lovar allt blir bra.
Mer än två läppar som lockar till orden vi aldrig sa, jag har lovat så mycket mer än du
Vågar jag hoppas att ditt hjärta ska förstå, för jag kan inte ens stå utan att du ser på.
Men jag vågar inte öppna mig för dig när du hör på..
om jag bara kunde säga allt jag ville säga så kanske du tar mig i handen och lovar allt blir bra.
Mer än två läppar som lockar till orden vi aldrig sa, jag har lovat så mycket mer än du
Vågar jag hoppas att ditt hjärta ska förstå, för jag kan inte ens stå utan att du ser på.
Men jag vågar inte öppna mig för dig när du hör på..
torsdag 8 juli 2010
Det har hänt en hel del sedan 14:e dec 2008. Hjälp vad tiden har gått fort.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det jag läser längre bak i arkivet, oviktiga saker som tog upp min tid på den tiden känns skrattretande idag.
Något oviktig hjärtekross tog upp mitt liv, gymnasiet plågade mig och malibudrinkarna dracks i överflöd.
Å andra sidan dricks det fortfarande för mycket men resten flyter faktiskt på ganska bra skulle jag tro, skulle ju vara ledsamt om jag hade fel?
Men nu är jag iallfall lite äldre och lite klokare, fast kommer nog skriva lika iq befriade saker här iallfall
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det jag läser längre bak i arkivet, oviktiga saker som tog upp min tid på den tiden känns skrattretande idag.
Något oviktig hjärtekross tog upp mitt liv, gymnasiet plågade mig och malibudrinkarna dracks i överflöd.
Å andra sidan dricks det fortfarande för mycket men resten flyter faktiskt på ganska bra skulle jag tro, skulle ju vara ledsamt om jag hade fel?
Men nu är jag iallfall lite äldre och lite klokare, fast kommer nog skriva lika iq befriade saker här iallfall
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)